2 intervjuer, båda kvinnor, 40-45

Person 1:
Ja, går ut i skogen. I perioder beroende på väder och hälsa. Men är dock mer beroende av miljön runtomkring än av vilken årstid det är.

Går ut i naturen för att få frid, sinnesro, stillhet. Exempel på detta var olika dofter (svamp, vår, snö). Men även för att få upplevelser (se skogens färgskiftningar, se djur, höra dess läten, se hur växterna växer samt hur olika träds stammar formas på olika sätt). Men också för att få känna & se.

Saknar i skogen, en bänk vid krumbuktiga tallar. Starkare dofter av de redan naturliga dofterna. Fler djur! Skulle kunna tänka sig en GPS med topografisk karta, som de har i Bergen. Man lånar där en gps som talar och berättar vad som finns där man går. (GPS; karta, turistinformation, historia osv..)
Annars bra med info.tavlor i ett material som smälter in (typ trä), vill inte ha någon skärm eller så ute i skogen, skulle förstöra helheten.
Går hellre ut i skogen själv och oftast spontant.

Person 2:
Ja går ut i skogen. Varje dag med hunden och då i närområdet samt ungefär en gång i veckan till storskogen, men mest under höst och vår. Går ut i skogen för att det är skönt, det är vackert, blir lugn, för att hon känner sig hemma där. Men även för att se djur, för att komma ifrån alla ljud som finns i sammhället och komma ifrån alla människor ett tag samt för att få FRISK luft. De dagliga promenaderna planeras medan veckoplomenaderna är mer spontatna, då de är mer för att bara få uppleva naturen. Om hon inte skulle gå ut i skogen beror det på tidsbrist.

Det hon saknar i naturen är mer djur, stora djur så som rovdjur, älg och liknande. Vill inte ha med sig någon GPS eller liknande då det är det hon vill komma bort från, vill upplev naturen som den är och inte stöta på någon stationär artefakt när hon är ute och vandrar.